30 oktober, 2024


Fuckföreningen

Södermanland – Katrineholm feb 1982 – nov 1983 (Foto på Anders Andersson)

Medlemmar:
Mats ”Bräcke” Andersson: Sång, gitarr
Ulric Ericsson: Gitarr
Anders Eriksson: Bas
Tibor Berki:Bas
Anders Andersson: Bas
Wilhelm Behrman:Trombon
Mats Eriksson: Trummor
Johan Myhrman: Trummor

Historik: 
När Fuckföreningen sjöng ”Det är antagligen sant att vi är världens sämsta band”, så är väl det kanske en sanning med modifikation.

Vi var bara det sämsta band som fortfarande orkade hålla på att fortsätta repa och fixa spelningar, utan att ge upp andan direkt av ren uselhet.

Och när vi sjöng att vi ”spelade i Flen gömda bland stärkarna på scen”, så är inte det heller egentligen sant. Visserligen lyckades vi bara få Anders Andersson att gå upp på scenen genom att lova honom att han kunde stå bland förstärkarna med ryggen mot publiken, men det var på Folkets Hus i Sköldinge, där vi var första nummer – för övrigt samma konsert som Træskets Brøders båda låtar är från.

Men det går ju fan inte att rimma på Sköldinge.

Det var rätt många som hann passera genom bandet under det dryga år som vi fanns. Ulric Ericsson på gitarr och Mats ”Bräcke” Andersson på skrål och gitarr var med ända till det bittra slutet, och vandrade sedan vidare till Djungelpatrullen (se detta uppslagsord). Anders Eriksson på bas hoppade av tidigt, och Wilhelm Behrman på trombon fick snart ett bättre anbud av Almost (se detta uppslagsord). Mats Eriksson på trummor var med ganska länge, och Anders Andersson på bas orkade också till slutet. Tillfälliga inhopp gjordes av Tibor Berki på bas (han hade varit vår handledare på Rockskolan och ryckte in när Anders Eriksson kastade in handduken strax före uppspelningen), till vardags annars i bland annat Pilsner (se detta uppslagsord), Leif Halonen som annars oftast spelade gitarr i Træskets Brøder (se detta uppslagsord) på trummor (bara i replokal) och Johan Myhrman, även han från Almost och senare i bland annat Suggession (se detta uppslagsord) och Nearly (se detta uppslagsord), på trummor (på konserten i Sköldinge). Såhär i efterhand är det lite förvånande att vi lyckades övertala de tre sistnämnda att vara med i spektaklet, men det förelåg nog ett visst mått av medömkan musiker emellan.

Båda låtarna på skivan är baserade på idéer från Anders Andersson, som tyvärr inte längre är med oss. Han gick bort 2018, innan Femte Vinylen ens var en tanke.
Från Femte Vinylen – Mats Andersson Communication

Diskografi:
CD: Samling:    (Mats Andersson Communication DUD2101)