Silver Erection – Punktjafs

Silver Erection
Stockholm – Djursholm 1977 – 1979

Medlemmar:
Max Lorentz: Gitarr, sång
Magnus Höckert: Trummor
Joakim Grepe: Bas
Magnus Carlberg: Kompgitarr

Historik:
– Vi bildades i den ofantligt punkiga förorten Djursholm! Det var Magnus Höckert på trummor, Joakim Grepe på bas, jag sjöng, spelade gitarr och skrev låtarna.

Jag hade flyttat till Djursholm från innerstaden och kände omedelbart att jag inte passade in. När punken kom 1977 träffade jag den ett år äldre Magnus Höckert som delade mitt punkintresse och vi började hänga, lyssna på plattor och så småningom spela ihop.
Magnus hade av någon anledning pengar (det hade inte jag) så han hade råd att köpa plattor. Vi lyssnade sönder debutplattorna med Ramones, Clashs och The Damned. Sex Pistols-singlarna tog oss med storm och de blev det absolut viktigaste bandet för oss.

Min storebrorsa hade en replokal i Roslags Näsby som vi fick låna. Så vi stod där o harvade; gitarr o trummor. Efter ett tag så stötte vi på en liten kille med runda Lennonbrillor som kom bärande på en basgitarr.
”Liraru bas, eller?”
”A, vadåra?”
”Skaru lira me oss, eller?”
”Kan jag väl.”
Joakim Grepe var nog ingen punkare ursprungligen så vi fostrade honom.

Låttitlarna var till en början på engelska men senare på svenska. ”To My Parents”, ”I Feel Unsecure” (sic), ”Politics”, ”Kurt” och ”Dope”.
Senare blev det ”Ömkan”, ”Stenad”, ”Ful som ett svin”, ”Monotoni”, ”Replokaler” och ”Lär dig”.
Covers vi spelade var så klart ”My Generation” och några Lou Reed-låtar.
Mina förebilder var för utom de tidigare nämnda även Buzzcocks, Wire och Siouxie and the Banshees.

Eftersom jag var den ende punkaren i Djursholm så fick jag så jävla mycket spö!!

Vårt första gig var på en s.k. Vokalisttävling i Djursholms Samskola. Vi spelade Pistols Pretty Vacant och folk blev som galna. Skrek och ställde sig på bänkarnas ryggar så att hela bänkrader raserades. Vi vann dessvärre inte. Kom bara trea.
Efter det steg aktningen för mig en liten smula.

Vi spelade på ungdomsgårdar mest i norrort, en hel del på Fribergagården i Danderyd, och inne i stan. Vi lirade på Musikverket ett par gånger, nå’n gång på 4:an som förband till Rude Kids men även någon gång ute i Huddinge på Ultrahuset.

Vårt ”stora genombrott” kom 1978 då vi fick en s.k. TTF-timme i Samskolan spelningen var mellan kl. 4 och 5 på eftermiddagen och när vi klev på var det i det närmsta fullsatt. Vi hade föregåtts av vårt rykte så hela elevkåren och de flesta lärare var på plats. Joakim minns att jag inte tyckte att han var tillräckligt punkig, ni vet, håret på ända och så, så jag fyllde händerna med vatten och blötrufsade till den stackars bassisten så gott jag kunde. ”Du måste ju för fan se litet punkig ut, för helvete” (man svor jävligt mycket på den tiden).

Vi gick på och körde några av våra egna låtar, vi var verkligen inget vidare på att varken skriva låtar eller att framföra dem, och mottagandet var ljumt, minst sagt. Jag har kvar kassettinspelningen så jag kan höra de högljudda raljerande kommentarerna från de äldre eleverna när vi inte tillräckligt snabbt tar oss från låt till låt.

Men vi hade en plan. Vi hade bestämt att som låt nummer fem skulle vi framföra punkbandet The Boys låt ”First Time” som handlar om… ja, ni förstår.

Magnus Höckerts kompis Jolo hade skrutit om att hans pappa hade en fet 16mm projektor och till denna projektor hade hans pappa PORRFILMER! Planen var att placera Jolo och hans projektor uppe på läktaren och vid givet ögonblick så skulle han köra igång någon smaskig film rakt över bandet, ungefär som Andy Warhol gjorde över Velvet Underground.

Jag kunde naturligtvis inte se hur det såg ut, jag hade fullt upp med barréackorden på min Telecaster, men jag kan höra på mitt gamla kassettband hur jublet blir öronbedövande när vi drar igång ”Oh, oh oh oh – it’s my first time…”.

Ögonvittnen beskriver hur en gigantisk närbild av en mycket erotisk s.k. avsugning visades över orkestern och mot aulans vägg, fem gånger fem meter. Jolo var en smart kille så han hade låst dörren till läktaren. När rektorn, studierektorn och alla de närvarande lärarna insåg vad det var som skedde uppstod ett tumult i aulan på Djursholms Samskola. Dörren till läktaren försökte forceras men den var tjock och låst. Diverse lärare ställde sig framför scen, viftade med armarna och skrek ”STOPP STOPP STOPP”. Själva fortsatte vi enträget ”Oh, oh oh oh – please be kind…”.

Oj, oj, oj, vilket jäkla rabalder det blev efter den där spelningen. Slutligen lyckades man med bräckjärn få upp den massiva dörren till läktaren och dra ut sladden till Jolos projektor. Jag och Magnus, som gick där på plugget, hotades med att bli relegerade, Joakim, som gick på Fribergaskolan, blev portförbjuden på livstid. Allt i allt en jäkla fin öppning på karriären, tänker jag.

Vi gjorde en studioinspelning sent 77 eller tidigt 78 hos en kille som heter Lasse Hayagos. På inspelningen fick vi hjälp av Andreas Theve på kompgitarr. Vi spelade in 7 låtar på engelska, bl.a. My Generation (som ju alla skulle spela).

Höckert och Grepe rökte på ganska fett. Jag minns att vi lirade på någon fest och de båda var så pårökta att de inte visste hur låtarna gick. Jag blev ju galen på dom och skällde ut dom men så småningom så började jag också att röka. Det blev slutet på vår karriär.

Så småningom tog vi in Magnus Carlberg på kompgitarr. Han kunde inte lira men han gillade Sid Vicious och brukade slå så hårt på strängarna att han blödde ner hela gitarren.
Jag hoppade av plugget och flyttade hemifrån när jag var 16 så då tog det hela slut.

När jag var 17 så var vi så djupt inne i haschträsket att det var det enda vi kunde göra; röka och deala.
Någon slags självbevarelsedrift fick mig att skaffa ett jobb i Limerick på Irland, där fanns inget hasch, så jag flyttade dit när jag var 17. När jag kom hem efter ett år fick jag kontakt med Micke Thimrén från Bitch Boys, som vi hade spelat förband till många gånger, och vi började hänga. Efter ett tag plockade han med mig på Farfisaorgel i Bitch Boys. Sångaren Frobbe var inte så förtjust i den nya inriktningen så han hoppade av och jag blev också lead sångare. Vi gjorde plattan ”Continental” 1981.

Grepe har jag fortfarande kontakt med, han blev sushikock och pilot. Höckert har jag bara väldigt sporadisk kontakt med.
Berättat av Max Lorentz.