Watabout
Stockholm 1979-1989
Medlemmar:
Ulf ”Uffe” Fredholm: Sång
Ulf ”Urre” Persson: Trummor
Lasse ”Göte” Persson: Gitarr
Christer ”Crille” Andersson: Bas
Tommy Hägg: Bas
Anders ”Abnorma Anders” Lindberg: Gitarr
Bengt Ericsson: Sång
Sonia Larsson: Orgel
Historik:
Ibland kunde det vara långt mellan ord och handling. watabout bildades egentligen redan på hösten 1978, men det dröjde till augusti året efter innan alla killarna hade egba instrument att spala på. Sedan originalgitarristen slutat för att han gillade blues och tyckte att han inte kunde vara med i ett punkband, bestod bandet av sångaren Ulf ”Uffe” Fredholm, gitarristen Lasse ”Göte” Persson, basisten Christer ”Crille” Andersson och trummisen Ulf ”Urre” Persson. Medlemmarna kom från helt olika förorter bland annat Bromma, Vällingby och Rågsved.
När bandet den 11 maj 1979 gick in istudion för att spela in de fyra låtarna ”Snutstat”, ”Rasismen”, ”På Stockhoms alla discoteque” och ”Hjärndöd” till sin EP hade Tommy Hägg tagit över basen och Anders ”Abnorma Anders” Lindberg, som spelade med bandet Y-Front tillkommit som extra gitarrist. ”Chrille” fick dock äran att spela bas på låten ”Hjärndöd”. Han är också känd som killen som av ren nervositet svalde sitt plektrum på en tidig spelning.
På singeln, som för övrigt sålde 2000 ex, besjungs poliser, rasism och diskotek på ett ilsket vis och en annan av bandets låtar hette ”Kapitalistsvin”. Inga svårigheter att förstå vad de handlar om med andra ord. Och det var också meningen, de överdrev ofta texter för att budskapet skulle gå fram.
Året efter singeln medverkade demed låten ”Hur ska det gå” på Stranded Records klassiska samlingasingel ”Live på Verket”, innan Ulf F lämnade bandet. Istället blev han manager åt det ursprungliga Easy Action. Lasse, Tommy och Ulf P döpte strax om bandet till Lipstick och släppte en popig singel på Stranded 1981.
Efter Lipsticks splittring återupplivades istället Watabout av större delen av medlemmarna som ingick i Lipstick på slutet, det vill säga Lasse, Ulf P, Tommy (som alla tre varit med i Watabout tidigare) samt sångaren Bengt Ericsson och organisten Sonia Larsson. Med den sättningen. Medverkade de med låtarna ”Obsessed” och ”Come on” på Rosa Honung-samlingen ”Vilda vanor”. Året efter gav samma bolag ut liveinspelad plattan ”Gärdsfest” där Watabout medverkade med en version av Iggy Pops ”The Passenger”. Några fler egna utgivningar blev det dock aldrig, men inte förrän 1989 gick Watabout slutligen i graven.
Från boken Ny Våg
Diskografi:
EP: (bröderna Surf Records SUR 003 Z -79)
EP samling:live på Verket – Hur ska det gå? (Stranded eckords REK 01 -80)
LP samling: Vilda vanor – Obsessed – Come on (Rosa Honung Rosa Eko 20 -85)
MP Samling: Gärdesfest live: The Passenger (Rosa Honung ROSALP 88 -85)
LP Box Rosa Honungs Jubileumsbox: Obsessed – Come on – The Passenger (ROSABOX 30 -86)
Övriga inspelningar:
Watabout
– Tanken till Watabout kom väl i januari detta år då vi tränade fotboll. En Roger (ex Sopstations Folket) började snacka om ett band.
– Men då hade vi inga instrument alls så vi köpte i augusti nån gång. Vi hade ingen sångare, men så fick vi Uffe.
– I september hade vi vår första repning i en samlingslokal. Men en SL-Chaufför stoppade oss där. Sen hade vi ingenstans att spela i två veckor men nu får vi vara i en skola med en massa andra band. I tre månader har vi nu tränat regelbundet två gånger i veckan ungefär.
– Nej, vi har ännu inte haft nån spelning. Skulle varit ute i Rotebro, fast det blev inställt. Men vi ska försöka fixa på 4:an.
Hur många låtar har ni just nu?
– 14 st som vi kan lira helt och hållet, och så har vi en massa andra. Vi har kastat ungefär 10 st som var för dåliga.
– Alla låtarna är egna varav två på engelska och resten på svenska. Vi skriver om vad vi anser vara snett och dåligt. Vi har en låt som heter ”Kapitalistsvin” men för det är vi inte sossar.
– Vi överdriver ofta texterna för då är det lättare för publiken att fatta dom, och göra dem klara.
Istället för att ta medlemmarna i slutet tar vi dem nu i mitten av atrikeln. Alltså:
Göte – Gitarr
Krille – Bas
Uffe – Sång
Uffe – Trummor
– Vi hade en kompgitarrist förut som hette Roger, men han lirade blues och tyckte inte att han kunde vara med.
Sångaren Uffe är med i ett annat band också som jämt byter namn. Just nu har dom inget alls, men innan hette dom Mögel. Uffe lirar då bas i det bandet.
– Jag var redan med där då Watabout frågade om jag ville lira med dom. Jag visste inte hur jag skulle göra men till slut tackad jag ja.
– Mangel har inte kommit så långt än. Ingen i bandet är speciellt säker än. Vi repade för några dagar sen och det gick. Men inga egna låtar än utan vi tränar oss på Ramoneslåtar.
– Så fort vi håller upp ett tag med repningar så känns det segt och allt går åt helvete och man blir oinspirerad. Det är svårt att få tider i den där skolan också, men det är det billigaste.
– Vi har en låt som nästan är helt identisk med Bitch Boys ”Jag hatar dej”. Snacka om att vi blev förvånade när vi hörde dem på 4:an och fick höra den låten.
– När jag skriver texter blir jag inspirerad av all skit och slum som finns här i Stockholm. För det finns verkligen det fast man inte märker det, säger Uffe (trummisen).
– Vad som inspirerar oss musikaliskt sett är svårt att säga. Vi gillar väl den mesta musiken. Men gillar man punk får man ju inte tycka om nåt annat verkar det som ibland.
– På den nivån vi lirar just nu tycker jag är den bästa. Men nog vill man bli skicklig som musiker.
– Rude Kids tror att dom är så bra och stora bara för att dom släppt två skivor. Men en skiva kan egentligen vem som helst göra – som har pengar vilket vi inte har. Ibland har vi inte ens råd med strängar.
– Jag skulle börjat spela typ tio gånger tidigare ifall jag haft pengar.
– Punken här i Sverige lever verkligen nu. Alla jävla modepunkare ser man inte nu. Nästan varenda punk var ju det när Pistols var här –77. Klädde sig så häftigt som möjligt. Musiken, den kom i andra hand.
– Men något som är fel är att alla band blir så avancerade. Okey, det är bra om man utvecklas men till slut är det inte något punkband längre. Wires första innehöll det vanliga –gitarr-bas-trummor-sång men på den nya är det en massa synthesizers och sånt. Men det vara många band som tog punken som en genomslagsgrej. Och många punkband i Stockholm var förut gamla hårdrocksband.
– Punken kommer nog att leva länge. Kommer alltid att finnas någonstans. Inte bara dö ut som popen på 60-talet. Det är mycket friare nu och man har absolut inget att göra om man inte idrottar eller håller på med sånt.
– Watabout är tämligen opolitiska. Man ska sjunga om det man vill. Inte säga ”Kapitalistsvin” fyra gånger per låt för att Nacksving ska skriva kontrakt.
Rip Nr8 text Jeppe