Eldbegängelsebyrån
Stockholm 1980
Medlemmar:
Sven Ohlman: Gitarr
Lars Cleveman: Gitarr
Josef Zetterman: Bas
Anders Hernestam: Trummor
Historik:
Efter det att Plast hade lagt av började Sven Ohlman (elfiol i Plast) och Lars Cleveman (från Dom Dummaste) att misshandla gitarrer tillsammans. De släpade ner Martin Rössels (också Dom Dummaste) enorma Orange-förstärkare i källaren under en frikyrka på en tvärgata till Götgatan där de på något sätt fått låna en lokal att repa i. Med ett par distboxar och båda gitarrerna inkopplade till Orangeförstärkaren skapade de ett universum av rundgång som närmast kan jämföras med Lou Reeds ”Metal Machine Music”. Inspirationen till kakofonin kom också från känslan att den simpla snabba punkrocken hade nått vägs ände när sjuttiotalet tagit slut. I New York hade man vid den här tiden gått från ”New Wave” till ”No Wave” och den nihilism som James Chance and the Contortions, DNA och Lydia Lunch utstrålade fyllde uttråkade Stockholmpunks med tillförsikt. Därav denna kakafoni i kyrkans källare. Tillsammans med Josef Zetterman från Plast på bas och Anders Hernestam från Dom Dummaste på trummor tog Sven och Lars namnet Eldbegängelsebyrån. En vinterkväll släpades förstärkare och instrument iväg till Fyran (legendarisk Ungdomsgård i Stockholm vid Stureplan) där Eldbegängelsebyråns enda spelning ägde rum 18 februari 1980. Den kvällen gjorde även Magnus Gehlin från Plast en solospelning på Fyran. Han spelade en instrumental session på synt (Korg) och elgitarr som han trakterade samtidigt. Magnus Gehlins far var lite bekymrad över konsertaffischen då han i sin privata firma hade revisorsuppdrag till just den riktiga Eldbegängelsebyrån. Bandet, Eldbegängelsebyråns låtar bestod av utkast från Lars Cleveman med titlar som ”Börje sitter på dass och skiter” och den politiskt inkorrekta ”Judeambulans” som Lasse inledde med att deklamera ”ackordet är E, jag räknar till fyra och sedan spelar jag utan förskoning”. Det var ju som Lou Reed redan konstaterat ”one chord is enough, two chords you are pushing it and with three chords you are into jazz”. Det här var en av de kvällar då föreståndarinnan på Fyran stoppade in huvudet i garderoben för att slippa oväsendet för att sedan mycket motvilligt betala de femtio kronorna i gage som hörde till.
Text Sven Ohlman
