Medlemmar:
Peter Lund: Bas, sång
David Halvars: Bas
Jan Pers: Gitarr
Stefan Källstigen: Gitarr
Stefan Bjurgård: Trummor
Historik:
Man tar vad man har, tänkte Bandage och satt i ett pojkrum i mitten av sjuttiotalet och försökte härma hårdrocksbanden med hjälp av akustiska gitarrer, Det lät förstås inget vidare.
I april 1977 tyckte de att det var dags att köpa riktiga prylar, och i samma veva hörde de Ramones, The Clash och Sex Pistols och bestämde sig föratt det var punk de skulle spela.
I juli samma sommar gjorde de sin första spelning på en gårdsfest hemma i Tyresö. Sättningen var då Peter Lund (sång och bas), Jan Pers (gitarr) och Stefan Bjurgård (trummor). Lite senare kom även Stefan Källsigen med på gitarr.
Så började gymnasiet närma sig slutet och för ett par hägrade lumpen. När Bandage i maj 1978 hyrde in sig i en studio för att spela in sin fyralåtars EP var det i stort sett redan klart att bandet skulle läggas ner.
Fast hade studioteknikern fått bestämma hade det inte blivit en skiva. Han föreslog lite försynt att det kanske skulle räcka om de använde inspelningen som en demo…
Men en skiva blev det, fast så hemskt punkig lät den inte. ”Republik” deras attack på kungahuset, och avslutande ”Sven Brutal” var ganska tuffa låtar, medan ”Jesus lever” skulle kunna misstas för en religiös låt. De försäkrade dock att det var ironi. Och på tal om ironi så ändrade man texten från ”Republik” till ”Diktatur” istället för att understryka ironin. Men enligt David Halvars var det marginellt fler som förstod ironin i textraden ”Diktatur – Det ska vi ha! Diktatur – Det vill vi ha! Diktatur – Det ska vi ha i vårt land”.
Med tiden växte ett nytt Bandage fram . Med endast Peter och Jan från originaluppsättningen fortsatte de ett tag till innan bandet gick i graven för gott.
Modifierad text från boken Ny Våg
Diskografi:
EP: Republik – Jesus lever – Got no enemies – Sven Brutal (J-EP-1 -78)
Singel: Populär – Vad skriver dom idag? (Slyngel Rekords 009 -15)