Tredje Mannen
Stockholm 1980-1988
Medlemmar:
Pocke Öhrström: Sång, gitarr
Mats Lindberg: Synth
Christian Callert: Trummor
Historik:
I ett skyddsrum i Saltsjöbaden utanför Stockholm repade Nerv, sångaren och gitarristen Sten ”Pocke” Öhrström, som en gång i tiden varit med i Trettioåriga Kriget, och hans spelkompis Mats Lindberg var nyfikna på den nya tekniken och upptäckte de nya polyfoniska syntharna. På de äldre gick det bara att spela en ton i taget, men på dessa nya gick det att spela flera åt gången. Detta öppnade för en ny spelteknik och grabbarna såg möjligheten att skapa musik med en sparsam instrumentering. ”pocke” axlade en gitarr medan Mats spelade synth. Trummandet löste de genom att importera en Roland Tr 808, en av de första trummaskinerna som gick att programmera.
De döpte sig till Tredje Mannen efter den gamla kultfilmen och började skriva låtar. Hösten 1980 spelade de in en demo i Mistlurs studio. Ola Håkansson på Sonet letade efter ett nytt band som spelade den nya musiken, och eftersom Tredje Mannen hämtade sina influenser från bland annat Ultravox, Talking Heads och Joy Division tyckte bolaget att de låg rätt i tiden och kontarkterade gruppen.
Singeln ”Cul-de-sac” spelades in snabbt och släppte samma vinter. Redan vid årsskiftet var gruppen tillbaka i studion, och två veckor senare var albumet ”Cul-de-sac” inspelat. Vid denna tid rådde en debatt om ”musikens förfall”. Vissa ansåg att musik framställd av synthar och som var förprogrammerad inte var ”riktig musik”. Detta blev en sporre för gruppen att bevisa motsatsen.
Trots allt började det röra på sig. De blev intervjuade i tidningar och började göra klubbspelningar i bland annat Stockholm, Norrköping och Göteborg. En spelning på Studion i huvudstaden sändes av Radio Stockholm.
Tiden gick och gruppen komponerade och spelade sporadiskt men hade inga större förhoppningar om framtiden. Sommaren 1983 hörde dock Sonet av sig igen och ville göra ett nytt album. Gruppen blev något förvånade men var inte sena att haka på. Albumet ”Blå drömmar” spelades in med den gamla kompisen Dagge Lundqvist från Trettioåriga Kriget som producent. Här kompletterade de även trummaskinen med Christian Callert som fick bli fast trummis. Albumet följdesuppmed folkparkskonserter och festivalgigs både i Sverige, Norge och Danmark. Live hade nu musiken blivit något tyngre och de använde sig av rökmaskiner och ljussättning.
Ett tredje album började spelas in under Sonets flagg men bolaget fick plötsligt kalla fötter och planerna stoppades. Gruppen fick dock rätten att använda det inspelade materialet och de bestämnde sig för att släppa albumet ”Glöder eld” på egen ettikett. Med detta album nådde gruppen sin topp i karriären. Bland annat spelade de på inneställen i Stockholm som Ritz, Hardrock Café och Café Opera. På det sistnämnda stället gjorde de en specialspelning med bara The Doors-covers och kocken påstod att bandet spelade så högt att såserna skar sig.
1988 spelade Tredje Mannen in sin sista singel, ”Faces and voices”. Medlemmarna kände dock att de hade gjort vad de kunde som band och över en öl bestämde de sig för att lägga nerverksamheten.
Mats fortsatte med Trettioåriga Kriget och ”Pocke” har fortsatt att skriva låtar men inte gjort någon större sak av det.
Från boken Ny Våg
Diskografi.
Singel: Cul-de-sac – Lizard king (Sonet T-10065 -82)
Singel: Augustikvällar – Gryning (Sonet T-10075 -82)
Singel: Péripètie – 03.47 (SOnet T-10089 -83)
Singel: Varma lögner – Överallt (Sonet T-10130 -84)
Singel 12″: Bilder (Sonet 12T-10172 -85)
Singel: Minns i november – Ljusa lekar (H.Lime TM-1 -85)
Singel 12″: Drömmar av silver (Lime Records TM-2 -86)
Singel: Faces and Voices (and rain) – Faces and Voices (II) (Lime Records TM-4 -88)
LP: Cul-de-sac (Sonet SLP-2709 -82)
LP: Blå drömmar (Sonet SLP-2739 -83)
LP: Glöder eld (Lime Records TM-3 -86)
