Fiendens Musik
Lund – Skåne 1977-1981 (omstart 2012)
Medlemmar:
Mats Zetterberg: Sång
Mats Bäcker: Saxofon
Harry Schiffman: Gitarr
Peter Kempinsky: Gitarr
Lasse Rangli: Bas
Ingvar Krupa: Trummor
Karl G. Jönsson: Textförfattare o formgivare
Ulf Karlberg: Bas
Micke Widell: Trummor
Miguel Travaglia: Gitarr
Håkan ”Perra” Andersson: Bas
Historik:
Fiendens Musik startade i november 1977. De hann med att göra två album och fyra singlar från första spelningen mellan två studenthus i Lund tills de i maj 1981 sade adjö med en spelning på Pub Sparta i Lund.
Fiendens Musik var någor äldre än de flesta i Malmö/Lunds musikliv (fyra av medlemmarna var knutna till proggrörelsens tidning Musikens Makt och ett par av dem hade till och med mustasch!) och texterna kunde lika gärna handla om fotboll eller ett fiktivt möte mellan Nikki Lauda och Nick Lowe som om rasism och våld på stan. Musiken kanske inte var punk i egentlig mening men Fiendens Musik hade säkerligen inte låtit som de gjorde om det inte varit för punken. Frenesin och larmet fanns där, och det kombinerat med ett låtmaterial präglat av starka melodier gjorde att gruppen stack ut, dock utan att riktigt slå igenom.
Sångare och frontfigur var hela tiden Mats Zetterberg, men en framträdande roll hade också saxofonisten Mats Bäcker. Från början var det dock meningen att han skulle spela flöjt men det hördes förstås inte så det vara bara att lära sig spela sax. Viktig var också gruppens textförfattare och formgivare Karl G. Jönsson.
De övriga medlemmarna var Harry Schiffman (gitarr), Peter Kempinsky (gitarr), Lasse Rangli (bas) och Ingvar Krupa (trummor). Den sistnämnda kom med genom att vara den enda att svara på en lapp på anslagstavlan med texten: ”halvtaskigt rockband söker halvtaskig trummis”.
Lasse och Ingvar ersattes senare av Ulf Karlberg (bas) och Micke Widell (trummor). I den sista upplagan av gruppen spelade Miguel Travaglia kompgitarr och Håkan ”Perra” Andersson bas.
Fiendens Musik hade också ett tag för avsikt att satsa på utlandet. De spelade in singeln ”A boot right in the face”/”Goalgetter” och tänkte släppa den i England men så blev det aldrig.
Mats Zetterberg bildade redan 1980 Bluesblocket, vilket han fortsatte med när Fiendens Musik splittrades. Bluesblocket gav ut ett album 1981 och året efter gav Mats ut en platta under namnet Zetterberg & Co, där de flesta Fiendens Musik-medlemmar och även Thåström medverkade.
2001 dör tre Fiendens Musik-medlemmar upp i det nystartade proggbandet Svenska Musikrörelsen. Det var Mats, Ulf och Ingvar som tillsammans med några andra musiker och gästartister på detta sätt hyllade just den svenska musikrörelsen genom att spela in nya versioner av låtar skrivna under 70-talet av exempelvis Hoola Bandoola Band, Risken Finns och Nynningen. Senare anslöt sig även Harry till bandet. I texthäftet erkänner Mats att proggen alltid legat honom varmt om hjärtat men att han förstås var tvungen att förneka det under åren med Fiendens Musik.
Från boken Ny Våg
Tillägg: Thåström medverkar på första skivan med Fienens Musik spåret är. Upprinnelsen till Fiendens Musik är en spelning i Köpenhamn 1977 med Iggy Pop som dels gjorde Mats Bäcker till fotograf dels öppnade ögonen för de andra att punken var
Diskografi:
Singel: En spark rätt i skallen – Du går aldrig säker för (Fiendens Musik) (Bellatrix BS1 -78)
Singel: Pappa har alltid haft rätt – Tredje tåget (Bellatrix BS2 -78)
Singel: Moderata brudar – Slutna sällskap – Arabisk bonus (Bellatrix BS3 -79)
Singel: Musik mot gryningen – Stadsbo (Tredje tåget TTS1 -81)
LP: Fiendens Musik (Bellatrix BLP 704 -79)
LP: Häftiga Hästen och andra äventyr (Bellatrix BLP 708 -80)
CD: Fiendens Musik
CD: Häftiga Hästen
CD – Samling Vägra Raggarna Benzin Vol1 – En spark rätt i skallen (Massproduktion – Birdnest MassCD 75 – 98)
Vecko Revyn Nr 19 9 maj 1979
Fiendens Musik – socialister som spelar dansmusik
Första tåget gick –64. Beatles fick folk att börja lira pop. Andra tåget avgick från Gärdet sommaren 1970. Folk började med proggrock. Tredje tåget gick –77. Folk började spela punk.
Killarna i Fiendens Musik hade väntat länge på perrongen. När tredje tåget kom hoppade dom på. ”Tredje tåget” är baksidan på Fiendens Musiks andra singel. Den beskriver gruppens tillkomst.
Killarna i gruppen är gamla nog för att ha hämtat intryck både från första och andra tåget. Stones och Beatles ligger som en stabil grund till deras musik, proggrörelsen har format deras politiska syn och punken står för inlevelsen och energin.
Killarna i Fiendens Musik är runt 25. Mats Zetterberg, sång, Mats Bäcker, saxofon, Peter Kempinsky, kompgitarr, Ingvar Krupa, trummor, Harry Schiffmann, sologitarr, och Lasse Rangli, bas.
Allihop har rört sig i studentkretsar i Lund och haft ett finger med i den svenska proggrörelsen.
Som en del nya punkband står dom med ena foten i proggrörelsen och den andra i den engelska nya vågen.
Men Fiendens Musik är ett av dom nya band som gärna och ofta slår mot tråkigheten och trångsyntheten inom proggrocken. Sitt namn tog dom efter skp-boken ”Folket kan aldrig segra till fiendens musik”. En predikan över hur farlig rockmusiken är.
– Vi är socialister allihopa i bandet, förklarar sångaren Mats Zetterberg. Men vi skulle aldrig drömma om att föra ut något slags partiprogram från scenen. Vi är ett dansband, helt enkelt.
Vi sitter i fikarummet på studio Bellatrix i Malmö. Efter två singlar håller Fiendens Musik nu på att förbereda inspelningen av sin första LP. Plattorna spelas in på den nya Malmöettiketten Bellatrix.
Gruppen har ett mycket personligt, rockigt och lite garageaktikt sound.
Fiendens Musik bildades som ett sant punkband. Bäcker och Zetterberg hade precis själva börjat musicera när de satte upp en lapp på anslagstavlan på Akademiska föreningen i Lund för drygt ett år sedan. Dom sökte ”lagom” bra musiker.
Ganska snart hade dom fått ihop ett gäng nybörjare. Först spelade man mest andras låtar, Iggy Pop, Devo, och Stiff-gänget i England var favoriter. Och framförallt enkla att härma. Versionen av Larry Wallis bräkiga ”Police Car” finns fortfarande i gruppens repertoar i form av ”Snutbil”. Annars har det mest blivit egna saker.
Texterna kan handla om vad som kan hända på en gata i en småstad som Lund om natten. Som ”En spark rätt i skallen” eller ”Det är han”. Det kan också handla om fotboll eller kärlek.
– Vi gillar inte plakattexter, säger Mats. Vi skriver bara om sånt vi upplevt själva. Texterna ska gärna ha ett vettigt innehåll – men det betyder inte att revolutionen alltid ska infinna sig i sista versen som ett brev på posten.
Fiendens Musik kör med en hel del intern vänsterkritik och jargong som kan störa lyssnare som aldrig känt sig hemma i den svenska proggrörelsen.
Men nonchalera inte gruppen för det. Dom spelar rockig, skranglig rockmusik med Mats Bäckers vilda saxofon som extra krydda.
Text Måns Ivarsson – Vecko Revyn Nr 19 9 maj 1979 – Sverige Spelar – Malmö
DUM DUM PAPER
URK Nr 2
Aftonbladet 1979
Fiendens Musik källarbandet utan komplex
– Tänk för två år sedan hade jag aldrig hållit i en elektrisk gitarr. Nu spelar jag bas och har varit med och gjort en Lp. Det säger Lars Rangli i nya vågen-gruppen ”Fiendens Musik” från Lund.
Nu är ”Fienderna” på väg att bli ett hett namn inom den nya, svenska musikvågen.
– Nu börjar musiken i Sverige att bli rolig igen. Nya grupper sticker upp överallt. Musikrörelsen har blivit tagen på sängen.
– Tänk bara på alla punk- och källarband som köper eller lånar något enkelt trumset och ett par gitarrer och börjar spela sina låtar på tre ackord. Det skulle ingen vågat göra för tre år sedan, säger Peter Keminsky, gitarrist i Fiendens Musik.
Gruppen startade som osofistikerad källargrupp i Lund i november 1977. Ett gäng killkompisar som träffades och började lira sånt som de själv gillade, Stones, Nick Lowe, Troggs. Lite 50-tal mycket 60-tal och så lite 70-tal i skarvarna.
De hade det rätt lajbans i den där källaren och till slut kom de på att de kanske skulle ta och försöka spela ute. Halva nöjet är ju trots allt att känna gensvaret från en härlig rockdiggande publik.
SÅLDE 3000 EX
Fienderna, sökte sig ut till de lokala lokalerna i syd-västra Skåne. Deras rasande spelglädje och satiriska texter som vid det här laget börjat ta form väckte ett enormt gensvar hos hemmapubliken. En dag kom skivproducenten Dan ”Tille” Tillberg på Bellatrix förbi replokalen. Han tände på alla åtta och ville göra en LP direkt med gruppen.
– men då sa vi nej för vi tyckte det gick för fort undan. Sedan hände allt så fort förra sommaren. Vi spelade ganska mycket Gjorde vår första singel, sedan en till och så för några veckor sedan kom vår första LP. Det känns märkligt på något vis, säger gitarristen Harry Schiffman.
”Fiendens Musik” har hittills sålt i drygt 3 000 exemplar. Fienderna själva är stolta. Vi träffades när de var i Stockholm för att spela på Music Palais nyligen.
– Vi är en del av den reaktion som vuxit sig stark både i Sverige och internationellt, som motvikt till den pretentiösa musiken under 70-talets första år.
PUNK ÄR LIVSGLÄDJE
– Vi är också en reaktion på den tilltagande präktigheten och tråkigheten inom den svenska musikrörelsen. Musikrörelsen ställde sig utanför nya vågen-musiken till en början. Men nu är det några rakryggade personer som tar den här musiken till sig, även inom musikrörelsen. Här i Stockholm verkar det inte vara några motsättningar mellan punkare och musikrörelsefolk. Det är värre i Göteborg, säger Peter Keminsky.
– Det som är så jäkla skönt med punken är livsglädjen. Musiken kommer farande som en vild aggression, plötsligt har den blommat ut, utan att ha skadat någon, bara ruskat om.
– Naturligtvis har vi tagit politisk ställning. Vi är socialister men det är inte därför vi spelar den här musiken. Vi spelar för att vi älskar den, är uppvuxna med den, säger Lars Rangli.
Aftonbladet – Stina Helmersson
