Nattkräm

Nattkräm
Åkersberga – Stockholm 1978-1982

Medlemmar:
Magnus Sverke: Bas
Johan Sverke: Trummor
Micael Enlund: Gitarr
Jan Eriksson: Gitarr
Henrik Möller: Gitarr
Martin Wallström: Gitarr

Historik:
Det återstår att se om någon vågar satsa på Nattkräm! Skrev en tidning efter bandets tredje skivbolag i rad hade gått i graven. Kanske var det därför de aldrig lyckades ta sig in bland de stora, utan förblev lovande tills de lade av 1982. Innan dess hann bandet göra ett par hundra spelningar, både hemma i Åkersberga och inne i Stockholm och ofta tillsammans med kompisband som Docent Död, Travolta Kids och Lustans Lakejer.

Genombrottet kom 1979 med en egenhändigt utgivna singeln ”Håll mig hårt”. Mats Olsson på Expressen gillade den och gav bandet en halvsida. Längst ned skrev han telefonnumret till bandet, och bara några dagar senare var alla femhundra exemplaren slut.

Basisten Magnus Sverke, hans bror Johan på trummor samt gitarristerna Micael Enlund och Jan Eriksson började drömma om framgångar när bolaget Ö Records återutgav singeln och studiotid för ett album bokades. Dessa inspelningar han dock inte ens påbörjas innan det var dags för den första konkursen. Micael och Jan tröttnade och hoppade av.

Ersättarna Henrik Möller och Martin Wallström blev en vitamininjektion för bandet. Bandets musik fick en tydligare, lätt modsaktig popprägel vilket först kunde höras på singeln Recording, som självklart snart fick ekonomiske problem.

Hösten 1981 gjorde bandet sin sista spelning, på OK Motorhotell i Norrtälje av alla ställen, och inte långt därefter försvann Magnus o Martin. De kvarvarande satte då igång det nya bandet Hemliga Armén och en musikalisk utveckling i form av klaviatur och saxofon tog vid. Någon skiva blev det aldrig, höjdpunkten blev istället en spelning i Kungsträdgården inför 12 000 personer.
Ur boken Ny Våg

Diskografi:
Singel: Håll mig hårt – För stressigt  (ÅMG ÅMG 1 -79 500 ex)
Singel: Håll mig hårt – För stressigt (Ö ÖR-S 23 -79)
Singel: Trampa på – Varför gör ni så här? (Marilla MA-s 172 -80)
Singel: Romantiska Pojkar – Det blåser på månen (SOS SOS 1076 -81)
LP: Romantiska Pojkar (SOS SOSLP 033 -81)

Övriga inspelningar: Intervju Ny Våg (Se nedan)

80-08-26 Ny Våg – Presentatör Johan Nilsson
Hej Nattkräm ska det handla om idag. Det är ett killband från Åkersberga. En förort norr om Stockholm. Bandet har existerat i ett par år med olika sättningar. Idag heter killarna som spelar i Nattkräm Martin Wallström, Henrik Möller, Magnus Sverke och Johan Sverke. Johan Sverker har jag träffat och ni ska snart få höra honom berätta lite om bandet innan dess kommer en låt som heter Tåget. Den finns på deras första skiva. Mellan snackat kommer också en nya singellåtarna Varför gör ni så här? och Trampa på men först Tåget.
Nattkräm – Tåget.
Ni har gett ut två singlar nu. Den första gav ni ut själva och den här andra som kommer ett bra tag efteråt kommer på Marilla. Varför just Marilla?
– Ja, jag vet inte. I första hand så vände vi oss till andra skivbolag, faktiskt, när vi spelade in en demotape. Men eftersom vi inte fick nåt gensvar från dom så fortsatte vi spela ute bara och på en konsert som vi hade på Musikverket var några spioner från Marilla utsända och dom tyckte att det här måste vi satsa på. Då sa vi inte nej.
Ni försökte få spela in hos MNW och andra såna här progressiva bolag gick inte det eller vad var det som hände?
– Ja, det var lite struligt. Det var främst Nacksving vi var i kontakt med. Men, jag vet inte. Vi kanske inte är tillräckligt politiska för dom.
På den första singeln så lät det mycket mer råare och det var mera så här ös. På den andra är det lite mera mjukpop. Vad beror det på?
– Jaa… vi spelar inte riktig rock längre. Men på den här senaste singeln så skulle vi nog helst vilja att det var lite rockigare i alla fall. Tycker vi är lite väl snälla, eller snäll musik på. Men vi är nåt rock-pop band av nåt slag.
Ja, dom här två nya gitarristerna har dom för med sig nånting för dom fanns inte med på den första skivan.
– Ja, dom är bättre *skratt*. Nej, jag vet inte men det har blivit mera popigt när dom kom med. Dom är mer tralalavänliga.
Vad har Nattkräm för framtidsplaner?
– Vi vill fortsätta spela så mycket som möjligt i den utsträckning det går men just nu så är det lite kärvt för två av medlemmarna ligger inne i lumpen och det gör att vi bara kans spela repa då på helgerna.
Nattkräm – Varför gör ni så här?
Har ni något syfte med er musik?
– Dels ha kul själv, sedan göra så att andra får kul utav den musiken man spelar och få dem intresserade av musik och kanske till och med spela. Och det har vi lyckats ganska bra med hittills för vi har i Åkersberga bildat en musikförening och den bildades för en två-tre år sedan då var det från början bara sex band med och nu är det tjugo stycken med. Det visar ju bara tendensen. Det är nånting att samlas kring så blir det ett gemensamt intresse då.
Det är ju du som skriver de flesta låtarna i Nattkräm. Hur får du inspiration att skriva en låt och?
– Det blir bara så när man sitter och plinkar på en gitarr så kommer man på någon bra musik sen så sätter man ihop.. eller sätter på någon melodislinga eller nånting på för det är det jag tycker är viktigast musiken. Sen i sista hand så lägger man på en text som blir mer eller mindre bra det är svårast att göra i låten.
Vad handlar texterna om?
– Aahh, dom kan nog både vara glada och ledsna, dom handlar om, dom ledsna brukar handla om samhället, dom glada handla om, ja, det som är kul.
Vad är det som är roligt?
– Bada… *skratt*
Nattkräm – Trampa på.

Expressen 13 juni –81

Och sen var det ett evigt strul med skivbolag. Redan i fjol skulle första LP:n komma, men skivbolaget som skulle ge ut den gick då i konkurs.
– Det var snack om samlings-LP på både Nacksving och MNW men vi trodde ju hela tiden att vi skulle få ge ut något eget, men allt blev hela tiden sabbat, säger Magnus Sverke.

– Man ska väl inte skylla allt strul på skivbolag, vi är nog lite blåögda också, säger Johan.

Johan är 19 år. Han spelar trummor och är lillebror till Magnus som är äldst, 21, och verkligen spelar rollen av storebror, mycket ordentligt och duktigt. Henrik Möller spelar gitarr och är 18 år. Därmed är an yngst. Mittemellen står den andre gitarristen Martin Wahlström, han är 20 år.

De är inte bara romantiska pojkar. De verkar vara väldigt snälla pojkar också. Lite svårt att tänka sig att de växte upp med Sweet, David Bowie och Blue Öyster Cult.

Fanns inget att göra
Som s många andra började de att spela för att det inte fanns så mycket annat att göra i Åkersberga.
– Musiken var liksom det första som betydde något, säger hHenrik
– Det var också ett sätt att få en identitet, säger Martin.
_ Och jag började med trummor för att få avreagera mig, säger Johan.
– Och jag med bas för att det var läckrare än blockflöjt, säger Magnus.

Deras melodier ligger väldigt nära till exempel Records, med lätta melodier och finurliga texter. De har själva producerat debut-LP:n ”Romantiska pojkar”. Det märks att de är ovana vid studion och Magnus säger:
– Han som hade studion ställde in knapparna åt oss, sen rattade vi och mixade allt själva. Det tog tio dagar allt som allt. Och när man inte är van är det svårt att få det tätt och tryckigt.

– Men å andra sidan så finns det ju inga bra producenter i Sverige. Vi kunde inte komma på nån, säger Johan.

Eftr LP:n (som är riktigt bra) kommer etapp två i en svensk popgrupps väg på karriärens stege: Att komma ut och lira.
– Det är svårt, det verkar som man måste känna dom som har ställena om man ska få en chans, säger Johan.

Men bröderna Sverke hade en god idé. Magnus och Johan låg bakom projektet Åkerberga Musikgrupper, en förening för alla de band som fanns i Åkersberga.

Det viktigaste är att spela
– Jag tänkte till och med försöka få igång såna här föreningar i varje förort. Sen skulle alla grupperna cirkulera i varandras förorter och på så sätt nå ut till en stor publik och få många spelningar, säger Magnus.

– Det viktigaste för oss är inte att just spela i Stockholm, det viktigaste är att spela. Och det hade ju varit kul för folket i förorterna att slippa åka till stan varje gång de ville höra musik.

Men projektet sprack. Magnus tid räckte inte till, Nattkräm blev lidande, och Åkersberga-grupperna började bli färre.

Så nu jagar Nattkräm spelningar på egen hand.
Och funderar på producent till nästa LP.
Expressen 13 juni –81 Text – Mats Olsson Foto – Kennet Jonasson