 |
Av samtliga svenska popband är det bara Abba som fått mer publicitet i engelsk rockpress än
Rude Kids
från Stockholm |
"Man måste satsa om man vill komma nånstans", säjer de.
Rude Kids spelar energifylld punkrock, och deras största inspirationskälla heter Sex Pistols, saliga i åminnelse.
- Vi är jävligt stolta över att ha blivit uppmärksammade i England, säjer Böna, 21, sångare och Rude Kids talesman.
Och nu hoppas vi också att vår nya LP, ³Safe society², ska slå där, för vi anser att vi är bättre än många kända engelska punkgäng.
De övriga i Rude Kids är Space, 16 på bas, Lasse, 19 på gitarr och Throw it på trummor.
En tajt mangelbakgrund till Bönas intensiva sång.
Rude Kids spelade sitt första gig den 23 september förra året.
Det var på Oasen i Rågsved.
Sen dess har de bara hunnit spela utmed att spela 22 gig.
- Det är svårt att få spelningar i Sverige, säjer Böna.
Fler och fler rockställen stänger, och klimatet för oss punkgäng blir allt kärvare.
Tjatade sej till skivkontrakt
- Man måste ha en enorm vilja för att kunna överleva, säjer Böna.
Ta vårt skivkontrakt som exempel, det har vi tjatat oss till.
Vår första singel, "Raggare is a bunch of motherfuckers", trodde
skivbolaget bara skulle sälja några hundra.
Säljer ni över 2000 ex får ni göra en LP, sa dom.
Den sålde över 3000 ex.
Men då sa dom att vi bara skulle få göra en ny singel, och om den sålde bra skulle vi få göra vår efterlängtade LP.
Vår nästa singel "Stranglers..." uppmärksammades enormt i engelsk rockpress.
Låten är ett svar på Stranglers påhopp mot Sverige.
Deras gitarrist , Hugh Cornwell bodde i Sverige i slutet av 60-talet och
detta resulterade i singeln "Sweden all quiet on the eastern front".
- Stranglers gillade at vi gick i polemik med dom, så pass att dom ville att vi skulle turnera med dom.
Men tyvärr ballade dom planerna ut i sanden säjer Böna.
New Musical Express ansåg att Rude Kids var det friskaste punkbandet de hört på länge.
De belönades med en helsida skriven av Tony Parson.
Även BBC:s radiopratare John Peel anslöt sej till Rude Kids fansen.
- Jag har varit i England sju gånger dom senaste två åren, säjer Böna.
Dom sex första gångerna trodde jag att jag var i himmelriket, men den senaste gången kändes det som att vara i helvetet.
Det är livsfarligt att vara punkrockare i London !
Krig mellan ungdomsgrupperna
I somras genomförde Rude Kids en kortare turné i England.
De reste dit på semestern och spelade på London-klubbarna Rock Garden och Music Machine.
Lasse berättar.
- Det finns just nu sex ungdomsgrupper i London som ligger i krig med varann.
Det är punkarna, som är emot våld.
Svenska punkarna anser dom vara överklass ungar, men deras främsta hatobjekt är dom franska punkarna.
Skinheads är nyfascister och gillar våld och att slå punkarna på käften.
Modsen är scooterungar med kläder i 60-talsstil, och det finns nyanser även bland dom.
Teddyboys är som våra raggare, men skillnaden ar ändå markant.
Dom svenska raggarna ger punkarna smisk på stjärten, dom engelska misshandlar.
Rockabillytis är också raggare, men dom accepterar punkare.
Den sista gruppen är soulboys, discofreaksen, töntarna som alla vill slå på käften.
Rude Kids obehagligaste upplevelse i London var deras gig på Rock Garden.
Space berättar:
- Vi hade hyrt tekniker och utrustning för över 700 kr trots att vi bara skulle få 100 kr i gage.
Från Stockholm hade vi fått reda på att vi skulle vara förband till Madness, som vi trodde var punkgänget Doctors of madness.
Det visade sej att Rock Garden var fascistiska skinheads favoritklubb och Madness deras favoritband !
Vi spelade tre låtar, sen slängde vi instrumenten och sprang för livet.
Skinheadsen slängde stolar och ölglas på oss och kom emot oss med stora påkar.
"Go back to Sweden, punks" vrålade dom åt oss.
Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv.
Man behöver inte ha nåt politiskt budskap
Rude Kids är besvikna på utvecklingen i London.
Och de är besvikna på musikklimatet i Sverige.
- Svensk rockmusik behöver hjälp, säjer Böna.
Stockholm har till exempel börjat balla ur.
Tendensen är trist.
Många punkgäng har lagt av.
Entusiasmen har avtagit och musiksituationen har förändrats katastrofalt., och anledningarna är många.
Vi saknar uppmuntran från skivbolag och kulturnämnder.
Vi måste ju ha hjälp, vi är ju bara amatörer.
Jag tycker att svensk musik är superbra....ännu så länge.
Men vi måste få hjälp både från publiken och såna som vill satsa på rockklubbar.
Böna och de övriga i Rude Kids är oroliga inför framtiden.
Throw It menar: -Förståsigpåarna är alldeles för optimistiska.
Fortsätter tendensen som den är nu lär det inte finnas många rockgäng kvar i landet om några få år., och det är ju förjävligt.
Böna: - Vi har klarat oss genom vår entusiasm.
Vi har fixat allt själva, delat ut skivor, knallat upp till tidningar och snackat oss varma om oss själva.
Man måste vara fräck och inte sitta på häcken och vänta på att nåt ska hända.
Vårt motto är: -man kan om man vill !
Vill man så kan man!
Och man behöver inte ha ett politiskt budskap, vi spelar för att vi tycker det är roligt, för att känna att vi skapar någonting själva.
Rude Kids texter har hittills varit på engelska.
Varför ?
-Engelskan är rockspråket helt enkelt, och det känns bäst att sjunga på engelska.
Svenska texter börjar vi skriva när vi känner för det.
Rock n roll är nämligen en spontan grej, säger Böna.
Ur Veckorevyn |
|
