Perverts

På väg att försvinna?
Nej, säger Göteborgspunkarna.

Punken är stark den dör aldrig.
Punk – det är en enformig, högljudd ”musik” med vrål istället för sång.
Punk – det är hakkors, säkerhetsnålar och grönt hår.
Punk – det är vandalismen, sadismen och obcent uppträdande.
Punk – det är hat, aggressivitet och våld.

Meningarna är många, de flesta är eniga om dem. Att punkvågen är en beklaglig modeföreteelse som – förhoppningsvis – snabbt kommer att dö ut. Att punken som protestform är ologisk, inkonsekvent och felriktad.
Utom punkarna själva.
- Punk är verkligheten. Den är så´n. För oss är den så´n.

Christer är från Göteborg, sångare i en liten grupp som kallar sig Perverts, och punkare i själen.
Och Perverts är en äkta punk-grupp. När den bildades för åtta-nio månader sedan kunde ingen av medlemmarna spela sitt instrument. Lollo köpte ett trumset och började, Lasse, en basgitarr, och basisten (!) Freddie satsade på en el-gitarr. Christer började sjunga.

Inte vackert. Det låter inte vackert. Musiken är enkel och tempot högt. Lasse använder vanligen bara en sträng på basen. - Jag började med två, men det blev för krångligt... Men det blir något av det. Punk. Primär-punk. Och nyligen släppte Perverts sin första singel, utgiven av gruppen själva. Den är – trots allt – inte alls illa... - VÅR MUSIK ÄR AGGRESSIV. Det måste den vara – långsam musik är ointressant. Vi vill inte söva folk när vi spelar, utan provocera dem, väcka dem... Perverts skriver sina låtar själva, alla medlemmar tillsammans. Många kan också uppfattas som ordentligt provocerande. Språket är enkelt, späckat med svordommar, men texterna är ”medvetna” och har en handling. - Vi sjunger om vår verklighet på vårt språkt. Fan, vi pratar ju så här! Då ska vi väl sjunga så också! Perverts är en av många punkgrupper i just Göteborg. Några är bättre några är sämre. Vad som kanske skiljer Perverts från de övriga är att texterna inte bara attackerar ”samhället” i stort. Flera beskriver upplevelser de olika gruppmedlemmarna haft, händelser i Göteborg. Som, ”Misshandel”. Jag gick ner för gatan en kväll och vad fick jag se en kille slog en annan fördärvad för att han var sne´ En ärlig fråga, va fan ska det tjäna till till dig som slog va, vad fan e det du vill? - Man vill få folk att tänka efter, utan att predika. Det är klart att texterna kanske inte hörs så bra alla gånger, men det räcker om nå´n på en konsert bara hör ett par rader och börjar grunna på dem. Inte politiskt Perverts spelar ute ofta, på konserter arrangerade av Garageligan, en förening för punkrockgrupper i Göteborg. Många av texterna riktar sig direkt till den unga publiken. Nedan är första och sista av sammanlagt fem verser i ”Drogbåg”: Det börja´med fylla nå´n fredagskväll Nu super jag varenda jävla helg Jag tar en kvarting i ett vips och åtta kalla med namnet Pripps Sprit och knark ger makt och styrka vem tjänar på det, om inte dom rika Lyssna noga vad jag säjer till dej Vi måste lära oss att kunna säja NEJ! - Vi sjunger inte politiskt, även om vi klankar på samhället. Politisk musik som proggrörelsen är skit. De bara snackar för sig själva. Vi gjorde en grej om det, ”Dojjan”... På Hunters pub eller på Dojjan är politiken rena nojjan... - Eller Nationalteaterns platta om drogmissbruk. Den var så jävla dumt gjord att många, tog den som en uppmaning att börja knarka. Så vi gjorde en protestlåt. ”Nationalteatern”. Det är många som går på när ni säger: Tänd på Men så talar ni om att ni menar tvärtom Ni säger: Livet är en fest och att fyllan värmer bäst Vi ska supa och slåss ni ska tänka åt oss
Göteborg är som sagt en punkrik stad. Föreningen Garageligan har betytt mycket i det här fallet. Inte minst för att den sökt sig ut från innerstan och arrangerar spelningar på fritidsgårdar i förorterna. På tillbakagång? - Grejen med punken är ju att den är en attack mot stjärnkultulten. Man behöver inte ha utrustning för tusentals kronor och platådojjor och spela gitarr som en mästare. Publiken skall tändas och själva vilja börja spela! Även om det låter taskigt i början.. - Rock är enkel och glad. Men den kan ju vara seriös ändå. Vi tror på det vi gör, annars hade vi inte spelat. Men ändå verkar punken vara på tillbakagång. Det är får rena punkgrupper som Pervsrts som slår igenom idag och blir stora, och många av de tidiga primärpunkarna lånar friskt idéer från andra håll och gör en annorlunda musik som mer påminner om 60-talspop. - Men tro inte att punken håller på att försvinna! Den lever ännu i London och överallt, även om den inte längre är så i rampljuset som den var för ett par år sedan. På småklubbar och småkonserter är det nästan bara punkband som spelar! – För punken är stark punken kommer att leva kvar! Åtminstone musikaliskt. Även om den blir mer eller mindra underjordiks igen, som den var från början...
Bröt en trend I dag kan man börja summera punken. Musiken , som visst innebär något postitivt. Den kanske inte ger så mycket rent musikaliskt alla gångar, men den bröt en trend som kunde gjort att rocken vandrat samma väg som så mycket av jazzen – till en sorts intellektuell finsmakarmusik. Och punkrocken ger många tonåringar lust att själva börja spela, och tryggar återväxten för genren. Runt punken växte en bisarr och ologisk image med våldstendenser och destruktion. En bild av vårt samhälle? En karikatyr som visar att något gått fel? Ändå – många av argumenten som idag ställs mot punken är samma som för 25 år sedan ställdes mot 50-talsrocken och för 15 år sedan mot popen. Sex Pistols är på det sättet 70-talets Elvis och Rolling Stones. Det finns stror anledning att börja grubbla över vad 80-talet har i beredskap... GT söndagen den 12 augusti 1979. Text: Joahn Wopenka – Foto: Sven ”Dojjan” Adner, Lennart Rehman och Tommy Holl.