P-Nissarna
Ett av de banden som var yngst och som med tiden har fått en ordentlig kultstatus var P-Nissarna från Falun. De tog sitt namn från den manliga motsvarigheten till lapplisorna och inget annat om nu någon trodde det.
- I december –77 startade jag och Fender The Idiots, som mest körde Pistols och Ramones-cover. Idiots sprack och Fender startade ett eget band, Knugens Canser, som enligt honom själv var bedrövliga. Ungefär ett år senare, i mars –79, startade vi P-Nissarna, berättar gitarristen Tomas Modig, som fyllde 15 det året.
- I första sättningen hade vi en kille som hette Larsa på gitarr. Jag spelade trummor på den tiden, vilket jag hade gjort i sex år. På bas hade vi en kille som hette Carla, men han köpte aldrig någon bas och kom aldrig till repen. Vi tog in den basist, Pogga, som jag hade spelat med innan jag började spela punk.
- Första spelningen hade vi på min skola där det gick 300 raggare, under en temadag. Basisten var skiträdd och stod hela tiden med ryggen mot publiken. Han fick senare sparken för att han var så rädd. I alla fall så tyckte övreraskande nog raggarna att det var skitbra och vi fick mycket beröm efteråt, vilket chockade oss. Då hade jag nog bara spelat gitarr i fyra-fem veckor. |
|
Trummisen vid det tillfället hette Pirre och han bodde ganska långt från Falun, vilket gjorde att han ersattes av Carlzone.
- Carlzone var en klippa. Han hade lirat Rush och sånt innan så han var väldigt teknisk.
Strax efteråt fick Fender kontakt med Jeppe Ekholm på RiP records, som var väldigt intresserade att släppa någonting med bandet. Resultatet blev singeln ”Jugend” som bandet spelade in i Gävle Ljudstudio och bekostade själva.
- Tycker den plattan har ett jävla gott sound. När vi gick in i studion och gjorde den hade jag alltså spelat gitarr i fyra – fem månader så jag var väldigt grön – spelade på en postordergitarr, en HondoII, minns Modig.
P-Nissarna gjorde två inspelningar till.
- Vi hade kontakt med Sista Bussen som var väldigt intresserade av att släppa något med oss. De skrev flera gånger men det var nog vi som var för lata eller som inte hade råd. Det var lite synd att det blev så för annars hade vår andra singe | | |
