Inom kort tänker han spela in en egen singel i en studio någonstans i dalarna. Låten är redan klar och det kommer att bli en egen version av Publiv Image ”Penguins are here”. Det blir också enda låten på singeln från början till slut.
– Den kommer sedan att användas som musik till filmen, berättar han.
En rad killar
Musiker blir en rad kilar från andra Gävlegrupper så som Tomas Magnusson från Pillisnorks på gitarr, Peter Pallenborg från Quiet Mn på klaviaturer samt 13-årige ”Fritte” Johansson på trummor. Ricknell själv planerar att spela bas.
Resultatet av allt detta får vi se och höra senare i vår.
Gefle Dagbland onsdag 16 januari 1980
Pingvinerna är här!
Ex-pop Pop `n`roll (CommRecords)
För ett tag sedan bestämde sig Ex-Pop för att inte fortsätta spela. Sångaren och gitarristen Janne Ricknell skulle satsa helhjärtat på sina filmplaner.
Slut på spelandet.
Men nu sög det tydligen i rocktarmen.
Nu står han där med en ny version av sitt Ex-pop och en skrillans ny singel, innehållande två låtar.
På scen har gruppen redan gjort come-back. (alla grupper i den här stan gör tydligen come-backer nu för tiden…) Det var förra fredagen i samband med Quiets – comeback.
Ett ganska bra framträdande som stördes av ett långt uppehåll mitt i. Och den gav ingen rättvis bild av Ex-pop. Gruppen har bara tränat in ett par gamla låtar och bjöd bara på två egna saker. ”Oh Rosalyn” och ”The Penguins”. Samma låtar som finns på den här singeln.
Speciellt ”Penguins” satt perfekt. Nu tänker Ricknell & Co satsa stenhårt ett bra tag på träning och på att köra in egna låtar. Ytterligare n comeback är alltså att vänta.
Ricknell själv har gjort båda låterna på singeln
”Oh Rosalyn” tar oss tillbaka till PF Commando-tiden med rak rock och hackiga gitarrer. Den eko-belagda sången är inte bra och jag tycker att vi kan glömma den här låten snabbt och i stället vända tull B-sidan.
”Penguins” är helt enkelt suverän. Att den hamnat som B-sida är synd och en klar miss från Ex-pop.
Produktionen är mastig och härlig. Tätt ljud med den malande trumman som dominerande faktor tillsammans med en skön bas.
Sologitarren är originell när den klättrar upp och ned på skalan. Det hela påminner väldigt mycket om Magazine och på sätt och vis låter det faktiskt litet art-rock om det hela.
Det här är en disco-version av ”Penguins” och jag förstår att det var rockmodellen vi härde på konserten. Vilken som är bäst är hugget som stucket.
Slutet är det enda negativa. Det kommer abrupt och avbryter snabbt. Och det känns nästan som ett krav att sätta på singeln igen. Kanske är det meningen…
I alla fall så tycker jag att Ex-pop har kommit en bit på väg mot något mycket intressant. Hoppas bara att man kan hålla sig kvar på spåret. Då vet man aldrig vad som kan hända.
”Up in the north, they live their cold, cold life”.
Gefle Dagblad onsdag 19 mars 1980 – Peter Hedling
|
