Var Docent Död rädda att jag skulle komma med förstoringsglaset? Jag ringde till Joppe Pihlgren, gitarrist och textförfattare, och sa att jag gärna ville träffa honom för att prata om texter och musik. Men det var Lasse Lövgren, basist och också textförfattare, som kom till intervjun.
Jag anar varför – Lasse är Docent Döds ryggrad. Som han själv säger:
- Bröderna Pihlgren, jag undrar om dom har några bestämda mål med texter och musik.
Vi sitter på ett slamrigt konditori. Pratar först om rockindustrins ständiga tombolahjul.
- Jag tror ju inte vi är så jävla bra som det verkar i alla tidningsskriverier, säger Lasse. |
|
Det var uppmärksamheten kring MPn som gjorde det. Det blev en mindre masshysteri.
- Vi hade kunnat göra en LP på Musiklaget (där Docent Död hade planerat att spela in en LP innan de skrev kontrakt med Sonet) eller Sonet och den hade bara försvunnit.
Pop, schlagerpunk och trender…
- Vi var en punkgrupp först. Nu spelar vi pop. Så säjs det. Men vi har aldrig bestämt oss för att spela den eller den musiken. Men trenderna kommer och går och det är ju klart att man blir påverkad. Inte som en spekulerande artist, men man är ju som alla andra en människa som konsumerar musik.
- Bröderna Pihlgren är Who- och Jam fantaster. Dom lyssnar nästan aldrig på nåt annat. Men jag har ju alltid gillat t.ex. Stones.
Det finns ju kortlivade trender, säger jag. Som när alla plötsligt ska spela Ska. Men det jag kallar schlagerpunk är en slags ”naturlig” trend. En nyansering eller utveckling av punken. En Stockholms 80-talsschlager.
- Det pratas mycket om att vi spelar stockholmsmusik också. Jag tror att det beror på låtarna som kom med på MPn. Vi hade kunnat haft andra låtar med och ingen hade pratat om att vi spelar stockholmsmusik.
Snack, säger jag. Det är ju orden ni använder. Sättet ni säger saker på. ”Bensin i blodet” t.ex. – nä,nä, invänd vad du vill! Men för mig är uttrycket Stockholm.
- Åkej, om du menar så. Stockholm är ju ett speciellt ställe. Det har vi märkt nu när vi turnerat ute i landet. Och är man uppvuxen i Stockholm så blir man såklart påverkad.
Men vi har aldrig medvetet bestämt oss för att skildra Stockholm.
- Vi är mer påverkade av att vi kommer från Sollentuna, tror jag. Pendeltågen…
”Ytliga” poptexter pratar vi också om.
Jag tror ju att en grupp som gör en låt som ”Coca Cola” består inte bara av ”poppojkar som tittar under lugg”. ”Coca Cola” handlar b.la om att en comaflaska kan bli en bra molotovcocktail. Är ”Coca Cola” en symbol för allt dåligt i Stockholm…
- Delvis. Jag skrev den efter att ha rest runt i Marocko och kommit ut till en bergsby. Där satt alla och drack Coca Cola. Det var det enda ”civiliserade” som fanns där: Coca Cola.
Vad var det nu som skulle bevisas?
Docent Död spelar rock som är som en promenad nerför Kungsgatan. In i spelhallarna och kör några omgångar flipper, in- och ut i skiv- och modeaffärerna, en stund framför TV-apparaterna och videoaffärernas fönster. Intrycken går in genom ögon och öron, runt i hjärnan och kommer ut genom mun och högtalare som bearbetade, men osorterade bilder med intryck av att växa upp och leva i Stockholm.
Schlager nr 6/7 19 dec 1980. Text: Bengt Eriksson – Foto: Tommy Nilsson
|
